Äventyren Kring Sir Charlie Faggy Mcdarling fortsätter...


Dagen som hade börjat så underbart bra med ett endast ett slagsmål mellan huvudpersonen (Mcdarling) och hans sidekick (Herr Max Ceasar Frisco), vilket måste vara ett typ av rekord. Men nu måste dagen fortsätta och striden mot den onde nemesisen måste därför också fortsätta ytterligare en dag.
Men först måste det fixas proviant och för att det ska göras måste de två färdkamraterna ger sig in i det farliga centrumet där man aldrig vet ifall en av den onde nemesisens hantlangare kommer attackera de enda två som vet sanningen kring nemesisens onda planer. Men icke desto mindre måste det göras hur farligt det än må vara.
Så de två vännerna vandrade den hela sjuttio meter långa promenaden från stadsparken in till centrum där de onda hantlangarna stod redo för att attackera från vilken vinkel som helst.
När de väl var framme efter många om och men på vägen, bland annat ville herr Frisco plocka tulpaner till sin inbillade uteliggar-flickvän Rosie (ja, jag vet att det är ironiskt att Rosie's favoritblomma är tulpan, men vafan det e sånt som händer) som märkligt nog sa nej och dumpade Herr Frisco (ja, jag vet att det är ironiskt att en inbillad flickvän dumpar någon, speciellt en sin skapare, men vafan det e sånt som händer). I vilket fall som så kom de tillslut fram till centrum, där de skulle hitta proviant för dagen. Faggy såg en person som satt och åt en Frisco hamburgare (ja, jag vet att det är ironiskt att Max har en hamburgare som Frisco, precis som Mcdarlings sidekick,Herr Max Ceasar Frisco, men vafan det e sånt som händer) med tillbehör.
Med sitt tränade öga (han har en sån där piratögonbindel som e så jävla coolt...det e bara det att Mcdarlings båda ögon fungerar utmärkt, förutom när han tagit lite speciella preparat, men vafan det sånt som händer) kunde Mcdarling se att mannen var ett perfekt offer...

fortsättning följer...på fortsättningen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0